Hostname: page-component-7c8c6479df-8mjnm Total loading time: 0 Render date: 2024-03-28T21:33:14.468Z Has data issue: false hasContentIssue false

The past, present and future of the Pite Saami language: Sociological factors and revitalization efforts

Published online by Cambridge University Press:  27 February 2012

Riitta-Liisa Valijärvi
Affiliation:
The School of Slavonic and East European Studies, University College London, Gower Street, London WC1E 6BT, UK & Department of Modern Languages, Uppsala University, Box 636, SE-751 26 Uppsala, Swedenr.valijarvi@ucl.ac.uk
Joshua Wilbur
Affiliation:
Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, Unter den Linden 6, 10099 Berlin, Germanywilburjk@staff.hu-berlin.de
Get access

Abstract

Our paper is a report on the past, current and future state of the endangered Pite Saami language (aka: Arjeplog Saami) spoken in Swedish Lapland. Our primary data come from interviews with Pite Saami individuals and our field observations. We estimate the vitality of Pite Saami based on the UNESCO Language Vitality Scale, taking into consideration factors such as the number of speakers, language attitudes and the quality of documentation. We also discuss the possible reasons for the decline of Pite Saami, report on the speakers’ views of other Saami languages and Swedish, consider whether there is a specific Pite Saami identity, describe revitalization efforts already taking place, and discuss the future prospects of the language.

Type
Research Article
Copyright
Copyright © Nordic Association of Linguistics 2012

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

REFERENCES

Aikhenvald, Alexandra A. 2002. Language Contact in Amazonia. Oxford: Oxford University Press.Google Scholar
Amery, Rob. 2000. Warrabarna Kaurna! Reclaiming an Australian Language. Lisse: Swets & Zeitlinger.Google Scholar
Amft, Andrea. 1998. Att skapa en ‘autentisk’ minoritet – om maktrelationen mellan svenskar och samer från slutet av 1800-talet till 1970-talet. Historisk tidskrift 4, 585615.Google Scholar
Amft, Andrea. 2000. Sápmi i förändringens tid. En studie av svenska samernas levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv. Umeå: Samiska studier, Umeå universitet.Google Scholar
Angéus Kuoljok, Susanna. 2003. Lulesamiska: Ett minoritetsspråk i Sverige. Uppsala: Finsk-ugriska institutionen, Uppsala universitet.Google Scholar
Bull, Tove & Rießler, Michael. 2007. Innleiing. In Bull, Tove, Kusmenko, Jurij & Rießler, Michael (eds.), Språk og språkforhold i Sápmi, 710. Berlin: Humboldt-Universität.Google Scholar
Campbell, Lyle & Muntzel, Martha C.. 1992. The structural consequences of language death. In Dorian, Nancy C. (ed.), Investigating obsolescence: Studies in language contraction and death, 181196. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Council of Europe. 1992. European Charter for Regional or Minority Languages. http://conventions.coe.int/treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=148&CM=1&CL=ENG (retrieved 17 December 2011).Google Scholar
Dal Negro, Silvia. 2004. The Decay of a Language: The Case of a German Dialect in the Italian Alps. Bern & Oxford: P. Lang.Google Scholar
Dorian, Nancy. 1981. Language Death: The Life Cycle of a Scottish Dialect. Philadelphia, PA: University of Pennsylvania Press.CrossRefGoogle Scholar
Dorian, Nancy C. 1998. Western language ideologies and small-language prospects. In Grenoble, Lenore A. & Whaley, Lindsay (eds.), Endangered Languages: Current Issues and Future Prospects, 321. Cambridge: Cambridge University Press.CrossRefGoogle Scholar
ECRML [European Charter for Regional or Minority Languages]. 2011. Application of the Charter in Sweden, Fourth Monitoring Cycle. http://www.coe.int/t/dg4/education/minlang/Report/EvaluationReports/SwedenECRML4_en.pdf (retrieved 17 December 2011).Google Scholar
Evjen, Bjørg. 2005. “Jeg trodde jeg var bare same, ikke lulesame”. “Om lulesame” og “lulesamisk område” som nye politiske og identitetsskapande begrep. In Axelsson, Per & Sköd, Peter (eds.), Ett folk, ett land – Sápmi i historia och nutid, 193204. Umeå: Centrum för samisk forskning.Google Scholar
Fishman, Joshua. 1967. Bilingualism with and without diglossia; diglossia with and without bilingualism. Journal of Social Issues 23, 2938.CrossRefGoogle Scholar
Fishman, Joshua. 1991. Reversing Language Shift: Theory and Practice of Assistance to Threatened Languages. Clevedon: Multilingual Matters.CrossRefGoogle Scholar
Grenoble, Lenore A. & Whaley, Lindsay J.. 2006. Saving Languages: An Introduction to Language Revitalization. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
Grundström, Harald. 1946–1954. Lulelappisches Wörterbuch. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.Google Scholar
Halász, Ignácz. 1893. Svéd-lapp nyelv V. Népköltési gyűjtemény a Pite lappmark Arjepluogi egyházkerületből [A folkoric collection from the Arjeplog parish in Pite Lappmark]. Budapest: A Magyar Tudományos Akadémia.Google Scholar
Halász, Ignácz. 1896. Svéd-lapp nyelv VI. Pite lappmarki szótar és nyelvtan [Swedish-Lappish language VI: Pite Lappmark's vocabulary and grammar]. Budapest: A Magyar Tudományos Akadémia.Google Scholar
Hale, Kenneth. 1992. On endangered languages and the safeguarding of diversity. Language 68, 13.Google Scholar
Hansegård, Nils-Erik. 1968. Tvåspråkighet eller halvspråkighet? Stockholm: Aldus/Bonnier.Google Scholar
Hansegård, Nils-Erik. 2007. Återblick på begreppet tvåspråkighet. In Westergren & Åhl (eds.), 171–196.Google Scholar
Harrison, David K. 2007. When Languages Die: The Extinction of the World's Languages and the Erosion of Human Knowledge. New York & London: Oxford University Press.CrossRefGoogle Scholar
Hill, Jane H. 2002. “Expert rhetorics?” In advocacy for endangered languages: Who is listening, what do they hear? Journal of Linguistic Anthropology 12 (2), 119133.CrossRefGoogle Scholar
Himmelmann, Nikolaus P. 2006. Language documentation: What is it and what is it good for? In Gippert, Jost, Mosel, Ulrike & Himmelmann, Nikolaus (eds.), Essentials of Language Documentation, 130. Berlin: Mouton de Gruyter.Google Scholar
Huss, Leena. 1999. Reversing Language Shift in the Far North: Linguistic Revitalization in Northern Scandinavia and Finland. Uppsala: Studia Uralica Upsaliensia.Google Scholar
Hyltenstam, Kenneth. 2007. Begreppen språk och dialekt och meänkielis status som eget språk. In Westergren & Åhl (eds.), 237–282.Google Scholar
Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher. 1991. Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
Israel, Mark & , Iain Hay. 2006. Research Ethics for Social Scientists. London: Sage.CrossRefGoogle Scholar
Korhonen, Olavi. 1979. Bákkogir'je: julevusámes dárrui, dáros julevusábmái = Ordbok: lulesamisk svensk, svensk lulesamisk. Luleå: Länsskolnämnden.Google Scholar
Korhonen, Olavi. 2007. Hur samiskan blev samiska. In Westergren & Åhl (eds.), 197–236.Google Scholar
Lagercrantz, Eliel. 1926. Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.Google Scholar
Lagercrantz, Eliel. 1939. Lappischer Wortschatz I–II. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.Google Scholar
Lagercrantz, Eliel. 1957. Lappische Volksdichtung I. West- und südlappische Texte. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.Google Scholar
Lagercrantz, Eliel. 1963. Lappische Volksdichtung II. Texte aus den see-, nord-, west- und südlappischen Dialekten. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.Google Scholar
Larsson, Lars-Gunnar. 1985. Kriterien zur Klassifikazion der lappischen Dialekte in Schweden. In Veenker, Wolfgang (ed.), Dialectologia Uralica: Materialien des ersten internationalen Symposions zur Dialektologie der uralischen Sprachen 4–7 September 1984 in Hamburg, 159171. Wiesbaden: In Kommission bei O. Harrassowitz.Google Scholar
Lehtiranta, Juhani. 1992. Arjeploginsaamen äänne- ja taivutusopin pääpiirteet [The main features of the phonology and morphology of Arjeplog Saami]. Helsinki: Suomalais-Ugrilainen Seura.Google Scholar
Lundmark, Lennart. 1998. Sålänge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år. Stockholm: Rabén Prisma.Google Scholar
Manker, Ernst. 1953. The Nomadism of the Swedish Mountain Lapps: The Siidas and their Migratory Routes in 1945. Stockholm: Gebers.Google Scholar
Nettle, Daniel & Romaine, Suzanne. 2000. Vanishing Voices: The Extinction of the World's Languages. Oxford: Oxford University Press.CrossRefGoogle Scholar
Nystø, Anders & Johnsen, Sigmund. 2000. Sámásta, vol. 1. Bodö: Báhko.Google Scholar
Pääkkönen, Erkki. 2008. Saamelainen etnisyys ja pohjoinen paikallisuus. Saamelaisten etninen mobilisaatio ja paikallisperustainen vastaliike [Saami ethnicity and northern locality: The ethnic mobilization of Saami and locally based resistance]. Rovaniemi: Lapin yliopistokustannus.Google Scholar
Qvigstad, Just Knud. 1929. Lappiske eventyr og sagn IV. Oslo: Instituttet for sammenlignende kulturforskning.Google Scholar
Rasmussen, Torkel & John Shaun, Nolan. 2011. Reclaiming Sámi languages: Indigenous language emancipation from East to West. International Journal of the Sociology of Language 209, 3555.Google Scholar
Regering. 2008. From erkännande till egenmakt: Regeringens strategi för de nationella minoriteterna. http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/27/69/fc387549.pdf (retrieved 1 June 2010).Google Scholar
Rice, Keren D. 1995. Developing orthographies: The Athapaskan languages of the Northwest Territories, Canada. In Taylor, Insup & Olson, David R. (eds.), Scripts and Literacy: Reading and Learning to Read Alphabets, Syllabaries and Characters, 7794. Dordrecht & London: Kluwer.CrossRefGoogle Scholar
Ruong, Israel. 1943. Lappische Verbalabeleitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen. Uppsala: A.-B. Lundequistska bokhandeln.Google Scholar
Ruong, Israel. 1982. Samerna i historien och nutiden. Stockholm: Bonnier Fakta.Google Scholar
Sammallahti, Pekka. 1998. The Saami Languages: An Introduction. Kárášjohka: Davvi Girji.Google Scholar
Simons, Gary F. 1994. Principles of multidialectal orthography design. Notes on Literacy 20 (2), 1334.Google Scholar
Sjölin, Rolf. 1996. Samer och samefrågor i svensk politik. En studie i ickemakt. Gällstad: R. Sjölin i samarbete med Institutionen för samiska, Umeå universitet.Google Scholar
Skutnabb-Kangas, Tove. 2008. Linguistic Genocide in Education – Or a Worldwide Diversity and Human Rights. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.Google Scholar
Svenska språknämnden. 2003. Sveriges officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani, jiddish och teckenspråk: en kort presentation. Stockholm: Svenska språknämnden.Google Scholar
Svonni, Mikael. 1993. Samiska skolbarns samiska. En undersökning av minoritetsspråksbehärskning i en språkbyteskontext. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar
Svonni, Mikael. 2007. Det tveeggade skolsystemet. Undervisingen av samernas barn i Sverige under 1900-talet fram till 1980. In Westergren & Åhl (eds.), 94–123.Google Scholar
UNESCO. 2003. Language vitality and endangerment. http://www.unesco.org/culture/ich/doc/src/00120-EN.pdf (retrieved 13 December 2009).Google Scholar
UNESCO. 2010. UNESCO atlas of the world's languages in danger. http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?pg=00139 (retrieved 17 June 2010).Google Scholar
United Nations. 1948. The Universal Declaration of Human Rights. http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml (retrieved 1 September 2011).Google Scholar
Wei, Li. 2000. Dimensions of bilingualism. In Wei, Li (ed.), The Bilingualism Reader, 221. London: Routledge.Google Scholar
Westergren, Eva & Åhl, Hans (eds.). 2007. Mer än ett språk. En antologi om flerspråkigheten i norra Sverige. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.Google Scholar
Wiklund, Karl Bernhard. 1914. Stufenwechselstudien. Le Monde Oriental 7, 197239.Google Scholar
Wiklund, Karl Bernhard. 1915. Lärobok i det lapska språket. Uppsala: A.-B. Akademiska bokhandeln.Google Scholar
Wiklund, Karl Bernhard. 1921. Lapparna. In Norrbottens läns jubileumsutställnings bestyrelse (ed.), Norrbotten av skilda författare, 207–221. Göteborg: Wezäta.Google Scholar